Ibland blir man lite extra kär…

7 Nov

Igår var Siri och Magnus på roadtrip och hälsade på morfar och nästanmormor ute på kusten. Detta gav mig tillfälle att… ja mer eller mindre bara sova bort dagen och ligga och skaka i feberfrossa och må allmänt dåligt.
Idag hittade jag nerstoppat i Siris skötväska ett kuvert som Magnus tydligen hade glömt av att ge mig.


Ett brev till moi? Undrar vad detta kan vara för något? Det var bara till att öppna och i brevet låg Siris första teckning. Jag gissar på att hon fått låna morfars bläckpenna och fick gå lös på ett papper. Nu önskar jag att hon kunde prata så hon kunde berätta för mig vad det är hon ritat för något… nu kan hon ju förvisso prata lite och om det visar sig att hon antingen målat mamma, pappa eller lampa så skulle hon kunna berätta vad teckningen föreställer, men annars förblir det nog ett mysterium.


Men visst blir man lite alldeles så där extra kär i sitt barn när man får en sån här fin krya-på-dig-gåva. Tyvärr känner jag inte riktigt att ja har kryat på mig nåt nämnvärt jämfört med gårdagen. Fortfarande feber, frossa, ledvärk och ingen större lust att försöka kliva ur sängen på morgonen. Magnus har varit en ängel de senaste dagarna som hjälpt mig och underlättat för mig på alla sätt och vis. Om det är något jag verkligen behövt så är det att vila.

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: