Mitt kungarika för lite energi

30 Sep

Natten som varit har nog kunnat ses som en prövning för hela vår lilla familj. Siris astmatiska besvär är värre än någonsin och hon har hostat sig igenom natten non stop. Ganska tidigt på kvällen fick hon komma över till vår säng och därmed var cirkusen igång. Ofast har vi upplevt att hennes hosta lättat lite grann när hon kommit över till oss. Vad det berott på vet vi inte… kanske för att hon oftast ligger på någon utav oss och sover och att hon kommer upp mer med överkroppen. Inatt var dock undantaget. Hon har hostat sig igenom hela natten. Vi har gett (tvångsgett) inhalationer utan större resultat och jag kan nog räkna timmarna jag sovit på…. ett finger?
Och så eskalerade det ganska rejält. Plötsligt var hostningarna så kraftiga att allt vad mat hette kom upp och vid några tillfällen inatt lyckades hon spy ner både mig och sängen. Det var ”ortor” (Siris ord för ärtor) i hela sängen då detta var något som serverats till lunchen.
Jag hoppas, bönar och ber för en bättre natt. De senaste tre veckorna har varit rent av jobbiga när det gäller sömnen då damen har härbärgerat i vår säng. Jag ligger nåt grymt minus på sömnkontot och känner just nu att jag inte är nån trevlig person.
Dagen har fortsatt i samma anda. Hosta, astma och gud vet allt. Det slutade med ett samtal till vårdcentralen som genast skickade oss vidare till barnavdelningen på sjukhuset.
Det var allt annat än roligt. Vi befann oss i undersökningsrummet i dryga 2 timmar. Hur håller man egentligen en sjuk 2-åring nöjd i 2 timmar? Nej här har tårarna sprutat minsann. Hon ville inte undersökas av varken sjuksköterskor eller läkare. Värst var det nog för den stackars sjuksköterskan som stack Siri i fingret… och sen kom hon tillbaka efter en stund och sa med tung stämma att hon var tvungen att sticka Siri en gång till för det hade blivit något fel på det tidigare provet. Bara för detta så fick Siri välja två små leksaker ur en låda. Det blev en fjärilsring och ett suddgummi.
Varken läkare nr 1 eller läkare nr 2 hade någon större tur när de skulle undersöka henne. Det var en kamp och man känner sig som världens största skit rent ut sagt när man måste sitta och hålla fast sitt barn för kung och fosterland bara för att de ens ska kunna få möjlighet att tex känna på halsmandlarna.
Efter att sköterskan tryckt i henne en kortisonblandning, fick vi åka hem igen.
Märkbart tagen av dagens bravader så somnade hon i bilen på vägen hem. Nu hoppas jag så oerhört mycket att vi inte behöver ha med fler läkare att göra på ett bra tag.
Och då slog det mig att jag själv ska till vårdcentralen i morgon. Jag ska försöka att inte sparka och skrika i högan sky när jag blir undersökt…

Annonser

3 svar to “Mitt kungarika för lite energi”

  1. Babyblueeye? oktober 5, 2013 den 10:22 f m #

    Ja usch ja… Våra bekymmer bleknar verkligen motför era!
    Huvva vad jobbigt hon har det eran lilla!
    Man kan ju bara hoppas det blir lite lättare ju äldre hon blir…. Jag menar när man kan förklara för henne varför hon har det så jobbigt och måste ta mediciner!

    • Sandra Lago oktober 5, 2013 den 1:18 e m #

      Jo jag ser fram emot den dagen då varje medicinering med inhalationerna inte blir ett tredje världskrig. Det kommer väl nån gång! Får glädjas åt att hon är ett proffs på att ta hostmedicin i alla fall 😉

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: