Tag Archives: födelsedag

Bollen satt i rullning

14 Sep

Äntligen har Villes utredning på barnmottagningen påbörjats. Nu kommer vi förhoppningsvis få svar inom en snar framtid på varför den lille stackaren inte kan behålla mat och varför han reagerar med knip och skrik när han får i sig vissa saker. Att mjölk är något han verkar reagera på är något vi upptäckt för ett tag sedan, men vad sjutton resten är, vet i fåglarna. Det återstår att se.

Men den lille gossen har hunnit fylla 1 år. Den 22:e augusti för ett år sedan, såg han dagens ljus för första gången och detta fick vi ju självfallet fira med lite kalas. Tråkigt nog så kunde han inte ens äta av tårtan för den hade med stor säkerhet gett honom magont, men lite mjölk och äggfriga kex gick allt ner (Brago är goa grejer!)

Detta är Ville 1 år:

  • En ganska glad kille när inte magen krånglar och när inte nya tänder poppar upp i tid och otid
  • Säger: Tatt, tatt (tack tack), hej, mamma, pappa (eller dadda), gocka (klocka), där, titta
  • Vet mycket väl vad man menar när man frågar honom på morgonen om vi ska gå och väcka Siri
  • Är väldigt förtjust i Bragokex
  • Kan sitta hur länge som helst i sandlådan och gräva, sila, kratta och lorta ner sig
  • Hatar att åka bil (precis som storasyster gjorde)
  • Hatar att ta på sig kläder
  • Tror att han kan trotsa tyngdlagen och hoppa. Fixar att hoppa jämnfota, men det där med att landa igen är en annan femma.
  • Har två snuttar som han ääääääääääääääälskar och inte kan sova utan.
  • Favoritleksaken är en humla på hjul från Brio som han gärna drar runt på
  • Tycker om att leka tittut
  • Tycker inte om att sova
  • Vaknar fortfarande varje natt och ska ha nattamat (till föräldrarnas stora förtret)
  • Tycker att Siris förskola är väldigt spännande

Ambivalent till tusen

26 Feb

Så vad har hänt sen jag skrev senast?
Jag har hunnit fylla 33. Ett år äldre, men känner mig inte speciellt mycket visare. Lite fler gråa hår, men annars är det som vanligt. Blev uppvaktad utav vår lilla mammagrupp och det var himla trevligt. Tusen tack tjejer!
Att bli äldre gör en väl inte direkt piggare och det senaste har jag nog blivit ännu större koffeinmissbrukare än tidigare, då den lille killen har fått för sig att han ska vakna runt 3-tiden varje natt och inte somna om. Så i princip varje natt sitter han och jag uppe några timmar och leker innan han kan somna om… och i ärlighetens namn börjar det bli lite tröttsamt. Jag skulle hellre sova… Tyvärr får man inte alltid välja. Därav mitt enorma kaffemissbruk.
Sen så har han haft en ganska jobbig period över huvud taget det senaste då han varit extremt gnällig. Har hela tiden trott att det berott på alla tänder som poppat upp som svampar i munnen på pojkstackarn. Han blev 6 månader den 22:e februari och har redan 5 tänder (som han gärna testar på mamma). Men han är inte speciellt sugen på att äta och magen har börjat krångla på honom.
Idag var vi på läkarbesök på BVC, något som jag sett fram emot för det är roligt att se hur mycket han har vuxit från gång till gång, men jag gick därifrån och kände mig modstulen.
Ville är en rätt stor pojk, men när de helt plötsligt säger att han inte följer sina kurvor längre så blir man orolig. Han hade inte gått upp speciellt mycket i vikt sen sist och efter att ha berättat om honom och hur han har varit det senaste så ville de avvakta en månad och om det fortfarande är likadant nästa gång vi ses, så ska de testa för glutenintolerans. Jag kände att jag ville sjunka genom golvet när de sa det. Så idag har jag  gått omkring med en stor klump i bröstet och känt mig lite lagom orolig. Ville har klagat på som vanligt. Han har gnällt och skällt och inget har varit bra. Det är inte lätt att vara liten.

Dock har inte hela veckan varit blä och pyton. Igår var jag och Ville på besök hos Kristin från vår egna lilla mammagrupp och fikade. Jättemysigt! Ville tyckte att hunden var väldigt spännande och ville gärna klappa och känna (stackars hund)

Roffe och Ville


Playtime med Ville och Myra

Efter att ha hämtat Siri på förskolan och Ville stensomnat i vagnen så blev det en tur till lekparken där jag fick gunga henne tills jag trodde att armen skulle trilla av. Ja det är en dam som älskar att gunga. Även jag fick plocka fram barnasinnet då vi skulle rita hage och hoppa runt lite. Det var inte igår jag hoppade hage!

Det var kort och gott en riktig mysdag igår och nu sitter jag här i soffan med den där klumpen i bröstet och vet inte riktigt vad jag tänka eller tro. Vilka kontraster.
Ett steg i rätt riktning är väl att röra sig mot sängen… Klockan 3 är det dags att gå upp igen.

En liten 3-åring!

21 Okt

Jag märker att min frekvens på skrivandet lämnar en del att önska och det finns två faktorer som bidrar till detta. Nummer ett är självklart Ville. Man hinner helt enkelt inte lika mycket med två barn. Att sätta sig ner och skriva känns lite som en lyx och faktum är att det är en lyx jag ofta saknar. Skrivandet är trots allt en ventil.
Faktor nummer två är min dator som numera inte är så samarbetsvillig som jag skulle önska. I bland startar den inte. Ibland startar den, fast skärmen är död. Ibland startar den och då fungerar inte vissa tangenter…. Det har helt enkelt blivit för många irritationsmoment sammankopplade med den där stackars datorn och då drar jag mig för att använda den.
Men nu sitter jag här och har lyckats få alla tangenter att fungera och då får jag passa på att skriva.
Vi har varit med om några ”kors-i-taket-upplevelser” det senaste. En utav dessa har varit att vår lille kille på 8 veckor sover hela nätter. De två senaste mornarna har han överraskat oss med att inte väcka resten av familjen förrän vid 7 på morgonen. Egentligen borde jag inte skriva detta för det drar säkert otur med sig, men man får glädjas så länge det varar. Vi håller tummarna för att nattmatningar är ett minne blott.

Och den 10/10 fick vi en liten 3-åring i familjen. Liten håller på att bli stor! Just nu pågår det ett inbördeskrig i den lilla damen och jag har god lust att sälja henne till högstbjudande vid vissa tillfällen. Hon har varit inne i 3-årstrotsen ett bra tag, men hon har verkligen tagit det till nya höjder det senaste. Om det nu finns en tomte där ute så önskar jag mig tålamod i julklapp
Men så kommer de där stunderna då man glömmer bort allt vad trots heter och man blir påmind om hur otroligt mycket man älskar henne och att man skulle gå genom eld och vatten för hennes skull. Min fina lilla, trotsiga, gapiga, älskade unge!

Detta är Siri, 3 år:

  • En oerhört bestämd liten tjej som gärna försöker styra och ställa över resten av familjen
  • Tycker om att gå till förskolan! Bästa kompisarna heter Adora, Tess och Arvid
  • Är lång som en 4-åring
  • Favoritmaten är tacos med mycket majs och gurka
  • Tycker om att åka buss
  • Är väldigt social och pratar med allt och alla
  • Den stora idolen är Dora utforskaren. Är totalt okontaktbar varje gång Dora är på tv’n
  • Älskar att gunga. Varje gång vi går till lekparken så bänkar du dig i en gunga och där sitter du tills mamma/pappa inte orkar putta på mer.
  • Förtjust i djur. Grannens katt ligger pyrt till
  • Sitter gärna och ritar/målar och leker med play doh
  • Choklad är det godaste som finns
  • Siri kan inte gå. Hon skuttar/småspringer/galopperar när hon ska nånstans. Full fart!
  • Är ibland lite FÖR smart och lämnar ibland sina stackars föräldrar svarslösa.
  • Hjälper gärna mamma med tvätten. Än så länge har vi lyckats undvika att blanda vita och svarta kläder
  • Är lite småförtjust i pappas kompis Martin. Mest för att Martin har en traktor!
  • Är en liten fordonsfantast. Bussar och traktorer är spännande grejer! Önskar sig i dagsläget en helikopter
  • Ogillar när kvällen kommer och det är dags att städa alla leksaker
  • Ogillar även att tvätta håret
  • Håröm till tusen! Att sätta upp tofsar är något som ofta leder till konflikter
  • Att få öppna paket är något av det roligaste som finns!

Sötaste lilla 3-åringen!

Veckan som gått

5 Okt

Jag är bäst på något. Enligt min dotter i alla fall. Härom dagen inhandlades det blöjor. Ja tyvärr har Siris pottträningen gått i stå sen Ville kom till världen så då får vi göra det bästa av det och köpa ”coola” blöjor som Siri uttryckte det. Libero har för tillfället något safaritema på sina blöjor så de som pryder Siris rumpa nu är antingen tiger eller zebrarandiga.
-Wow mamma vilka coola blöjor! Du är bäst på att köpa blöjor mamma!
Så tyvärr är min bästa egenskap att köpa blöjor, men det gladde Siri.
Vi har varit på lite resande fot det senaste. I fredags var vi i Göteborg och lät Siri löpa amok inne på Toys R Us. Tanken var att vi skulle få lite uppslag till födelsedagspresent då den lilla damen fyller 3 den 10:e oktober. Vi blev tyvärr inte så mycket klokare på vad vi skulle köpa för det som intresserade henne var saker som man kan sitta och åka på och med en cykel, en eldriven fyrhjuling och en bobby car redan i sin ägo så kändes det som överkurs med ännu ett ”fordon”.
Det blev även ett besök på Naturhistoriska och det kändes tyvärr som ett slöseri med tid. Så otroligt nedgånget och egentligen ganska makabert. Uppstoppade djur är inte my cup of tea. Siri sprang näst in till igenom hela utställningen och var inte så imponerad hon heller.
Lördagen bar det av till kära Borås för ett besök hos Anna och hennes tre döttrar. Siri och Felicia levde rövare, medans jag och Anna fick tillfälle att ta ikapp det faktum att vi inte träffats på över ett år. Våra nyasta familjetillskott fick även de tillfälle att bekanta sig med varandra. Vilma föddes två dagar innan Ville. Jupp… hon är två dagar äldre… och Ville ser ut som en koloss bredvid henne. Det är en stor pojk jag har

Nya, friska tag

10 Feb

Nej bloggen har inte gått i graven, även om det verkar så. Den senaste tiden har varit stressig, jobbig och en emotionell berg och dalbana utan dess like.
För det första så kan vi avslöja att Siri ska bli storasyster. Den glädjen höll dock på att bli väldigt kortvarig då jag fick en enormt stor blödning den 28:e januari och vi befarade verkligen det värsta. I min värld så kunde det inte ha skett något  annat än ett missfall. Jag var och klippte mig på eftermiddagen och när jag reste mig upp för att betala så började det forsa blod. Det var ingen hejd på det och jag skyndade mig bort till Folkets hus där jag gömde mig inne på en toalett. Jag fick tag på Magnus och instruerade honom att ta med rena kläder till mig och att lämna av Siri hos moster.
Det var ingen vacker syn Magnus möttes av inne på Folkets hus. En rödgråten Sandra som skyndade sig in på toaletten igen för att byta kläder.
Vi fick rådet av sjukvårdsupplysningen att ringa till gyn dagen efter. Det fanns inget att göra. Hade det satt igång, så var det för sent och jag förstod väl innerst inne att det sköterskan sa var sant. Det fanns inget att göra.
Många tårar hann att gråtas den kvällen och på onsdagen ringde jag till gyn och fick en tid för ultraljud. Det var allt annat än roligt att sitta och vänta i väntrummet på NÄL. Man ville ha det överstökat, vara på hemgång och få gräva ner sig i sängen.
Väl dags för ultraljud och man vågade knappt titta på skärmen. Men… jag tittade… och det första jag såg var ett litet hjärta som slog. Sen ser jag ett par ben som sparkade runt och att det är någon som ligger inne i min mage och suger på tummen…
Och jag grät. Jag grät floder. Det fanns ingen hejd på tårarna. Magnus stod bredvid mig med vidöppen mun och bara stirrade på skärmen. Där fanns beviset på att det bodde en högst välmående liten krabat i magen, blödningen till trots.
Tydligen hade blödningen kommit från moderkakan då den uppvisade ett blåmärke. Vad det kom sig av kunde läkaren inte riktigt svara på, men utöver blåmärket så såg det fint ut.
Överraskning nummer 2 var att vi hade lyckats missa en hel månad av graviditeten och att jag var längre gången än vi först hade trott.
Så man gick från sorg till glädje och sen tillbaka till sorg igen då man inte riktigt vågade tro på att allt var ok.
Och sen på söndagen var det dags för en liten tur igen då jag hamnade på akuten. Som tur var visade det sig att det inte var en ny blödning, utan gammalt blod som hade letat sig ut. Även detta ultraljudet visade en välmående liten krabat.
Och på måndagen var vi inbokade för rutinultraljud och efter det kände vi oss väldigt avslappande och tillät oss till och med att glädjas åt att vi faktiskt ska få tillökning. Nu vågar vi vara glada, nu har vi berättat för familj och vänner och nu jäklar ska vi fixa det här.
Den 6:e augusti är det beräknat till. Då jäklar i min låda ska vi skapa inbördeskrig här hemma med en storasyster som vaktar sin mamma som en hök och som helt plötsligt kommer behöva dela mamma med en lillasyster eller lillebror. Oj, oj, oj…
Ett kärt bekymmer.

Nu ska jag fira födelsedag. Jag blir 30+ nånting och tycker att jag förtjänar en god kopp kaffe och kanske rent av en kaka till

Min älskade 2-åring

10 Okt

Vid 22.16 så blir min älskade lilla tjej 2 år. Det är verkligen svårt att förstå att det är hela två år sedan som hon kom till världen. Samtidigt så känns det som om hon alltid funnits hos oss. Hur var det innan man hade barn?
Detta är Siri 2 år gammal:

– En bestämd liten dam som kan bli heligt förbannad om hon inte får som hon vill.
– Pratar mycket och gärna. Har alltid något att berätta.
– Är helt såld på allt vad fordon heter.
– Älskar att åka buss.
– Tittar gärna på Toy Story och Cars.
– Favoritleksaken är FORTFARANDE gosedjursbulldogen från Ikea. Tror inte att hon kan vara en dag utan den. Allra minst en natt.
– Favoritmaten är tacoröra och falukorv och makaroner. Mat skall gärna serveras med antingen majs, färskgurka eller ärtor.
– Vill gärna hjälpa till  vare sig det gäller att stoppa in tvätt i maksinen eller koka kaffe. Siri är grym på att koka kaffe om man inte har något emot att det kommer lite kaffe i vattenbehållaren på bryggaren…
– Trots fordonsintresset så är fortfarande bilturer pest och pina. Det ser fortfarande ut som om vi utövar kidnappningsförsök när vi ska åka nånstans.
– Härjar gärna på lekparken eller åker bobby car.
–  Är en väldigt stolt tjej om hon får en egen liten kundvagn när vi är ute och handlar.
– Är väldigt svag för katter. Grannens stackars katt har börjat gå omvägar förbi vårt hus…
– Sång, dans och musik är alltid poppis

Hej, jag heter Siri och är en busunge!

Äldre och klokare?

10 Feb

Normaltvis vid den här tidpunkten på året brukar jag känna mig väldigt nere. Vid den här tidpunkten så brukar jag få en liten kris, utvärdera mitt liv och inse att jag inte hunnit med hälften utav allt jag velat göra.
I år är det annorlunda. Det slog mig i morse när jag vaknade till en illastinkande bajsblöja att livet just nu inte är så tokigt. Idag var det inte alls dumt att fylla år.
Det är väl en inställningsfråga. Tidigare födelsedagar har jag våndats och känt en oerhörd press. Jag har våndats över allt jag inte hunnit med, allt jag inte uträttat/uppnått och att man hela tiden får mindre och mindre tid på sig att göra alla de sakerna som man känner sig tvungen att hinna med. Det har haft att göra med allt från utbildning till jobb, balansera ett socialt liv med att vara mamma, vara en bra fru och ta hand om ett hushåll, komma underfund med vad man vill göra med sitt liv (jag vet fortfarande inte vad jag vill bli när jag blir ”stor”).
Detta är frågor som plågat mig vid varje födelsedag. Det är inte det faktumet att jag blir äldre. Det är egentligen ingen åldersnoja jag upplever, utan snarare en vanmakt över att inte kunna styra över tid och rum. Att känna att ens ”tidskonto” töms när man har så mycket mer man vill uträtta. Jag skulle gladeligen studera i 10 år till för att komma underfund med vad jag vill göra med livet, men jag har inte 10 år till av mitt liv att lägga på studier. Det skulle inte gå ihop. Nånstans måste man börja ”leva” också.
Denna födelsedagen har varit annorlunda. Jag vet inte om jag omedvetet kommit till någon form av insikt, eller vad det är frågan om, men det känns riktigt bra.
Jag har en man som jag älskar över allt annat, en dotter som jag skulle göra allt för och lite till, vårt underbara renoveringsobjekt till hus, ett jobb, en utbildning, jag har hunnit resa en hel del.
Nu finns det säkert någon som tänker: ”Aha, hon nöjer sig med det hon har”, men det är inte riktigt det som det är frågan om, utan det är väl snarare att faktiskt komma till insikt med vad man har, att uppskatta det och att förstå vad som är viktigt i livet för en själv.
Jisses det lät ju nästan djupt.
Idag har jag även fått den stora äran att dela min dag med Siri som blir 16 månader idag. Hurra hurra för Siri! Tillsammans har vi haft en riktig toppendag då damen i fråga varit på strålande solskenshumör nästan hela tiden och detta har smittat av sig även på mig.
Ska även passa på att tacka för alla gratulationer som har strömmat in under dagens lopp. Tusen och åter tusen tack!